Damn you knee

​Jag är så så så ledsen. I lördags hoppade mitt knä ur led. Igen. Första gången det hände var för ett år och nio månader sedan. Och nu hände det igen. Herregud vad jag grät. Inte för smärtan, utan för att jag vet konsekvenserna utav det. Jag spenderade hela dagen igår på akuten för att få läkarhjälp och se så att ingenting inuti hade gått sönder. Fina Koffe var med mig hela dagen och även mamma kom de sista timmarna. Jag har verkligen den snällaste och mest fantastiska killen i världen. Ibland undrar jag hur just jag kunde vinna hans hjärta.

Röntgen visade att ingenting slitits sönder på insidan av knäskålen, precis vad jag hade förväntat mig. Men jag är jättesvullen och svag i knät samt kan inte ta mig fram utan kryckor. Det blir, precis som förra gången, fokus på sjukgymnastik och att stärka knät så att jag kan börja röra mig igen. Jag är sjukskriven från jobbet i fyra veckor framöver vilket inte alls känns bra när jag precis fått en anställning. Dessutom kan jag säga bye bye till träningen, springturer och styrketräning hela hösten. FAN! Det är nästan det som är det värsta. Att jag inte kommer att kunna träna. Jag hade precis kommit igång med träningen igen efter sommaren och var inställd på att köra gärnet denna hösten. Jag skulle gå ner lite i vikt och dessutom lägga stor fokus på att bygga muskler och bli starkare. But noo, that aint gonna happen. 

Jaa... jag är verkligen jätteledsen över det här, och även arg. Men de känslorna svalnar nog snart. 


Gillar

Kommentarer

hedddis
hedddis,
Fyy vad trist att höra! Jag hoppas på det bästa och att du kryar på dig. Största kramen!!!
nouw.com/hedddis